Att avbryta en graviditet efter vecka 12 ger upphov till olika svåra känslor hos Unga kvinnor. Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors upplevelser av abort efter graviditetsvecka 12. Datainsamlingen gjordes genom att sex Unga kvinnor intervjuades efter deras abort. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analyserades materialet. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: att överväga och acceptera beslutet, att vara i behov av stöd och information, att inte förstå vad abortprocessen innebär samt att få minnen för livet.

                 SYFTE                 Studien syftar till att undersöka hur Unga kvinnor (15-19 år) upplever och resonerar kring mediernas bilder och gestaltning av kvinnokroppar och kvinnors välbefinnande. Vår studie ämnar även undersöka olika jämförelser mellan en gymnasieklass och en högstadieklass som utgör en central del i vår analys. METOD & MATERIAL     En kvalitativ studie om två fokusgrupper med hjälp av tematisk analys.                                                                           HUVUDRESULTAT           Resultatet av vår analys påvisar att Unga kvinnor dagligen reflekterar över publiceringar i medierna. Det kan dock medföra olika konsekvenser för Unga kvinnor beroende på vem man är, samt vad Unga kvinnor själva väljer att ta del av.  På vilket sätt Unga kvinnor reflekterar kring mediernas skildring av kroppsideal har således att göra med personlig mognad samt hur dess omgivning i form av vänner och familj betraktar sig själva och andra människor..

Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för Unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de Unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att Unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-restorativ sömn än övriga åldrar.

Studien handlar om Unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur Unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper.

Folkhälsovetenskapligt program.

Växande samhällskrav gör att Unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland Unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och Unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet ärdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Den psykiska ohälsan ökar bland Unga kvinnor och därmed också behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För Unga kvinnor med multimodal problematik är inte alltid poliklinisk-behandling tillräcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvändig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas på kognitiva och inlärningsteoretiska principer även om väldigt få studier gjorts på målgruppen; Unga kvinnor med multimodalproblematik. Målet var att göra en sådan studie och se hur självskadebeteende, mående, psykofarmaka användande och behovet av sluten psykiatrisk vård påverkas hos Unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgått en KBT behandling på ett behandlingshem.

I dagens samhälle generellt och även inom forskningen framförs uppfattningen att individen själv är ansvarig för att skapa en stabil självkänsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten är av stor vikt. Tidigare forskning pekar på att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda självkänslan hos ungdomar.Syftet med denna studie är att från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga män och Unga kvinnor i grupp konstruerar föreställningar om självkänsla, utifrån frågeställningarna ?Finnas det skillnader i hur Unga kvinnor respektive unga män pratar om självkänsla?? och ?Vilka faktorer kan generellt sett påverka självkänsla, enligt unga vuxna??. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga män och Unga kvinnor pratar om självkänsla.

Vi har valt att göra en studie där vårt syfte var att undersöka vad det är som påverkar att Unga kvinnor mår dåligt samt varför de väljer att skada sig själva. Genom en kvalitativ studie har vi tagit del av Unga kvinnors och olika instansers livsberättelser och erfarenheter kring dessa fenomen. Det som ligger till grund för vår analys är resultatet utifrån livsberättelserna och erfarenheterna samt tidigare forskning. Detta för att väga upp vårt material i analysen då det är en mindre studie som vi har gjort.Genom våra sju intervjuer, tre stycken Unga kvinnor och fyra stycken instanser, har vi kommit fram till att kvinnorna påverkas av yttre faktorer, exempelvis av de saker som skrivs i media. En annan faktor som vi såg påverkade kvinnorna var familjesituationen, där tryggheten inte alltid har funnits med i bilden.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur sex Unga kvinnor såg på träning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av intervjuer med sex Unga kvinnor i åldrarna 18 till 20 år, samt litteraturstudier. Min frågeställning var hur dessa Unga kvinnor såg på kroppen och träning, men även hur de såg på träning och femininitet. I min analys av min empiri har jag använt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och även viktigt i många fall att vara kvinnlig på gymmet, för att hävda sin kvinnliga könsidentitet.

Folkhälsovetenskapligt program.

Missbruket av narkotika har under de senaste åren ökat enligt olika undersökningar, i och med det borde rimligtvis också missbruket ha ökat bland kvinnor. Vi inriktade oss på den yngre ålderskategorin av kvinnor, 15 ? 20 år. Vi ansåg att den gruppen var intressant då vi vet att ungdomar i den ålderskategorin oftast testar narkotika för första gången. Vi undersökte om problemet med Unga kvinnors missbruk av narkotika hade ökat under en tio års period, samt hur stort problemet var i dagens samhälle.

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhället och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssätt har visats ha god effekt på stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av Unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätundersökning.

Syftet med studien var att kartlägga Unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos Unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.

I denna studie har vi sökt svara på frågan angående hur Unga kvinnor ser på sig själva och sin roll i samhället. Detta har gjorts utifrån frågeställningar om hur Unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och självbild.Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex Unga kvinnor i åldrarna 17 till 23 som på olika sätt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar på personlig utveckling med hjälp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som är en terapeut på Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrån Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptäckter vi har gjort visar att informanterna upprätthåller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhället.